Myser i soffan och lystnar till tystnaden. Pyamasen värmer skönt och får hjälp av ett lager av filtar. Även om det är varmt ute känns inne lite kallt. Älsklingen är långt borta och jag drömmer mig bort till fina sommarhus, vackra klänningar och nya möbler. Får mig att undra, blir det någonsin för många drömmar? Kan rosa moln av drömmar och förväntningar skymma den verkliga bilden? Vad händer när drömmar krossas och vem har egentligen rätt att ta dem ifrån oss. Kan drömmar verkligen vara för många när de känns så bra!?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar